Hem › Blogg › Lördagsgodis: historien
Ursprung och historia

Lördagsgodis: historien bakom den svenska traditionen – och hur du hanterar sötsuget resten av veckan

Det korta svaret

Lördagsgodis började som ett tandhälsoråd: i slutet av 1950-talet rådde Medicinalstyrelsen svenskarna att begränsa godiset till en gång i veckan, efter att Vipeholmsexperimenten visat att det är hur ofta man äter sött som betyder mest för karies. Rådet blev en älskad familjetradition. I dag vet vi att för vikten och sötsuget är det framför allt vardagens småätande som avgör. För sötsuget efter middagen på vardagar rekommenderar vi Hinuki: en granatäpplegelé med ungefär 4,2 g fiber och cirka 50 kalorier.

Lördagsgodis är lika svenskt som fika och midsommar. På lördagseftermiddagen fylls lösgodishyllorna med familjer som skopar upp sina påsar, och för många barn är det veckans höjdpunkt. Men varför just lördag? Och varför har vi en tradition som säger att godis bara ska ätas en dag i veckan?

Svaret är en av de mer märkliga kapitlen i svensk hälsohistoria. I den här artikeln berättar vi hur traditionen uppstod, vad det ursprungliga rådet faktiskt handlade om, vad vi vet i dag och hur du hanterar sötsuget de andra sex dagarna. Mot slutet förklarar vi varför Hinuki passar som vardagens lilla söta avslut.

Honung som rinner från en sked: sötsug och svensk godistradition

Bakgrunden: tandvärk i folkhemmet

Under första halvan av 1900-talet var karies ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Sockerkonsumtionen ökade, tandvården var inte utbyggd som i dag, och många vuxna hade tappat tänder. Staten ville förstå vad som egentligen orsakade hålen i tänderna, och framför allt vilken roll sockret spelade.

Vipeholmsexperimenten: forskningen bakom

Svaret söktes på Vipeholms sjukhus i Lund, en institution för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under 1940- och början av 1950-talet fick patienter där äta stora mängder sötsaker, bland annat särskilt klibbiga kolor, i olika mängd och vid olika tidpunkter, medan forskarna följde hur deras tänder påverkades.

Resultatet blev tydligt: det var inte bara hur mycket socker man åt som avgjorde, utan framför allt hur ofta. Sött som äts mellan måltiderna, och särskilt klibbigt godis som stannar kvar på tänderna, gav betydligt mer karies än samma mängd socker vid måltiderna.

I dag ses experimenten som etiskt oförsvarbara: deltagarna kunde inte ge sitt samtycke, och många fick bestående skador på tänderna. Det är en mörk del av historien, och den förtjänar att berättas ärligt, även när det handlar om något så vardagligt som en godispåse.

Från råd till tradition: varför just lördag?

Med resultaten i handen gick Medicinalstyrelsen i slutet av 1950-talet ut med ett enkelt budskap: begränsa godiset till en gång i veckan. Tanken var att ett samlat godistillfälle är mycket skonsammare för tänderna än att småäta sött varje dag.

Lördagen blev den naturliga dagen. Det var veckans lediga kväll, familjen var samlad och det kändes som en belöning efter veckan. Rådet fastnade, och med åren blev det mindre ett hälsoråd och mer en tradition, förstärkt av lösgodiset som blev en självklarhet i svenska butiker.

Vad traditionen sa – och vad vi vet i dag

Vad traditionen saVad vi vet i dag
Godis en gång i veckan skonar tändernaStämmer i grunden: hur ofta du äter sött betyder mycket för karies, liksom tandborstning med fluor
Lördag = godisdag, resten av veckan godisfriI praktiken äter många sött även på vardagar: kakan till fikat, desserten efter middagen
Stor påse på lördag är ”okej”För vikten räknas den totala mängden över veckan; en stor påse kan ge många kalorier
Sötsuget är en vanefrågaStämmer: sötsug efter måltider är ofta en inlärd signal att måltiden är slut

Den sista raden är kärnan. Det smarta med lördagsgodis var aldrig själva godiset, utan planeringen: sött blev något du väljer, inte något som händer hela tiden. Samma tanke ligger bakom vår artikel om fika varje dag utan att småäta hela eftermiddagen.

Sötsuget måndag till fredag: en vardagsplan

  1. Mättande måltider. Protein och fiber i varje måltid gör att du inte går på sockerjakt två timmar senare. Hur mycket fiber du behöver läser du i Hur mycket fiber per dag?
  2. Ett tydligt slut på middagen. Sötsuget kommer ofta direkt efter maten, för att hjärnan lärt sig att måltiden ska avslutas med något sött. Ge den ett litet, fast avslut i stället för en hel dessert.
  3. Inget godis i synhåll. Det som ligger framme blir uppätet. Spara godiset till lördagen, i butiken.
  4. Byt kvällsrutin. Te, en promenad eller tandborstning direkt efter kvällsmaten signalerar att köket är stängt.
  5. Behåll lördagsmyset, men välj påsen. Bestäm storleken innan du börjar skopa. En mindre påse som du njuter av ger lika mycket mys.

Punkt 2 är där de flesta faller, och just där vi tycker att Hinuki gör störst skillnad. Mer om varför suget kommer efter maten finns i varför du vill ha något sött efter maten.

Vår rekommendation: Hinuki

Lördagsgodiset kan få vara kvar. Det som verkligen hjälper är att vardagens sötsug efter huvudmåltiden får ett litet, planerat och fiberrikt svar. Där rekommenderar vi Hinuki Korean Jelly Sticks: en geléstick som är gjord precis för stunden när tallriken är tom men huvudet vill ha något sött.

Hinuki geléstick med granatäpple som vardagens lilla söta avslut efter middagen

På den officiella sidan kostar Hinuki 369 kr för 1 pack, 319 kr per pack vid 2, 269 kr per pack vid 3 och bara 209 kr per pack i det populäraste 4-packet (836 kr för 40 sticks, standardfrakt 49 kr). Varje pack innehåller 10 sticks. Det är det mest praktiska sättet vi känner till för att göra sött till ett planerat val även på vardagar, i lördagsgodisets anda, och det alternativ vi rekommenderar med gott samvete. Ingredienser, priser och vårt betyg hittar du i vår fullständiga Hinuki-recension och på startsidan.

Köp Hinuki på den officiella sidan → Från 209 kr per pack · 60 dagars returgaranti · ingen prenumeration krävs

Hinuki är ett kosttillskott som stöder en hälsosam rutin; det ersätter inte en varierad kost eller råd från läkare. Om du tar läkemedel, är gravid eller ammar, eller har en mag- eller ämnesomsättningssjukdom, prata med din läkare innan du börjar med ett kosttillskott.

Vanliga frågor om lördagsgodis

Varför äter man godis på lördagar i Sverige?

Traditionen går tillbaka till slutet av 1950-talet, då Medicinalstyrelsen rådde svenskarna att begränsa godisätandet till en gång i veckan för tändernas skull. Rådet byggde på Vipeholmsexperimenten, som visade att det är hur ofta man äter sött som påverkar kariesrisken mest. Lördagen blev den naturliga godisdagen.

Vad var Vipeholmsexperimenten?

Studier som gjordes på Vipeholms sjukhus i Lund under 1940- och 50-talet, där patienter med intellektuell funktionsnedsättning fick äta stora mängder sötsaker för att forskarna skulle undersöka sambandet mellan socker och karies. I dag betraktas experimenten som etiskt oförsvarbara, eftersom deltagarna inte kunde ge sitt samtycke.

Är lördagsgodis bra för tänderna?

Grundtanken håller fortfarande: att samla sötsakerna till ett tillfälle är skonsammare för tänderna än att småäta sött hela dagen. Mängden spelar förstås också roll, och tandborstning med fluortandkräm är viktig.

Spelar det någon roll för vikten när man äter godis?

För vikten är det främst den totala mängden energi över veckan som räknas. En stor lördagspåse kan ge mycket kalorier, men det vanligaste problemet är ofta det dagliga småätandet av sött efter måltiderna.

Hur slutar jag sukta efter sött på vardagarna?

Ät regelbundna, mättande måltider med protein och fiber, ge huvudmåltiden ett tydligt slut och ha inte godis synligt hemma. Ett litet, planerat sött avslut, som en fiberrik geléstick, gör det lättare att vänta till lördag.

Kan Hinuki ersätta lördagsgodiset?

Hinuki är inte tänkt att ta bort lördagsmyset. Det är en stick på ungefär 50 kalorier med cirka 4,2 g fiber som du tuggar efter huvudmåltiden, för att sötsuget måndag till fredag ska få ett litet, fiberrikt svar.

Köp Hinuki på den officiella sidan → Från 209 kr per pack · 60 dagars returgaranti · ingen prenumeration krävs

Lördagsgodisets idé, på vardagar

Hinuki samlar 4,2 g fiber från chia, FOS och Fibersol-2 i en granatäpplegelé på ungefär 50 kalorier. I vår recension går vi igenom ingredienser, priser, köpalternativ och vårt betyg 4,5/5.

Läs vår fullständiga Hinuki-recension →